Einstein og biene

Plutselig forsvant biene! I 2007 oppdaget birøktere og forskere i Nord-Amerika at hele kolonier av honningbier bare forsvant. Det har skjedd før at bikolonier bare har forsvunnet uten noen tydelig årsak. Men denne gangen var det så dramatisk og så omfattende at det skapte et begrep: Colony collapse disorder.

Kolonisammenbrudd

Colony collapse disorder rammet også biene i Europa. Mellom 30% og 70% av koloniene forsvant, mens tallene i USA til dels var langt høyere. I noen tilfeller forsvant opp til 90% av biene. Rapportene om kolonisammenbrudd fortsatte å strømme inn fra Italia, Frankrike, Storbritannia og Tyskland ut gjennom tiåret.

I vår tid har forskerne registrert at det biologiske mangfoldet på jorda er i fare. Ikke minst skjer det et dramatisk tap av dyre- og plantearter i havet. Tapet av biologisk mangfold går mange hundre ganger fortere enn det som kalles bakgrunnsraten, altså det historiske gjennomsnittet. Faktisk forsvinner arter så fort at forskerne kaller det den sjette store utryddelsen i jordas historie.

Men et tap av biene ville være noe helt for seg sjøl, og det handler ikke om du liker honning eller ei.

Einstein og biene

Albert Einstein sa en gang at «dersom biene på jorda forsvant, ville menneskeheten ha fire år igjen å leve». Nå var Einstein fysiker og ikke biolog, og når han kom med skarpe uttalelser utafor sitt fagfelt hadde han ikke alltid rett. Men han pekte på noe helt sentralt, nemlig at en stor del av jordas matvareproduksjon er avhengig av at biene bestøver plantene.

All fruktproduksjon er totalt avhengig av biene. Det samme gjelder produksjon av bær, nøtter, mandler og en rekke andre matvarer som inneholder svært viktige næringsstoffer. Kornproduksjonen er ikke avhengig av biene, så all matvareproduksjon ville ikke være i fare dersom biene forsvant. Men når kanskje en tredel av de næringsstoffene vi får i oss er avhengig av biene, må det kalles dramatisk.

Einstein hadde ikke helt rett, menneskeheten vil nok ikke dø ut om biene forsvant, men vi ville få det svært vanskelig, det er det ingen tvil om.

Hvorfor forsvinner de?

Det finnes mange teorier om hvorfor bikoloniene bryter sammen og forsvinner. Det har vært foreslått at det har noe med elektromagnetisk stråling å gjøre og at for eksempel alle basestasjonene til mobiltelefonsystemet ødelegger bienes evne til å navigere.

Det er ennå ikke avklart om det er en sammenheng her, men nylig har britiske og franske forskere kommet fram til at visse typer giftige sprøytemidler, såkalte neonicotinoider, kan redusere antallet nye dronninger med hele 85 prosent.

Sprøytemidler kan redusere antallet nye dronninger med hele 85 prosent, viser ny forskning. FOTO: Norge Birøkterlag

Den tause våren

På slutten av 1950-tallet begynte den amerikanske forskeren Rachel Carson å samle materiale om bruken av det svært giftige sprøytemidlet DDT. Hun påviste at den utstrakte giftbruken i amerikansk landbruk tok livet av nytteinsekter og fugler. Dette førte fram til at hun i 1962 ga ut en av verdens viktigste fagbøker, boka Silent Spring, Den tause våren.

Carson ble naturligvis angrepet av hele den kjemiske industrien, men DDT-produsenten Monsanto i spissen. Hun ble anklaget for å være et hysterisk kvinnfolk som ville hindre industrien i å bekjempe malaria og andre alvorlige sjukdommer, og at hun dermed var indirekte ansvarlig for millioner av menneskers død!

Men Carsons arbeid står seg og den kjemiske industrien har gang på gang vist at den bokstavelig talt går over lik for å sikre seg maksimal profitt på giftproduksjon. Og nå viser det seg antakelig at denne giftindustrien er i ferd med å ta knekken på honningbiene – og med dem all verdens fruktdyrking.

Les mer om miljøkrisene her: I skyggen av den økonomiske krisa – miljøkrisene

Les mer om Monsanto i Sammenbruddet

I boka Sammenbruddet skriver jeg et kapittel om Monsanto, om alt fra Agent Orange, som ble brukt under Vietnamkrigen til sprøytemidlet RoundUp og genmanipulerte arter:

Her er et utdrag:

Under klimatoppmøtet i København ble Monsanto tildelt Den Rasende Havfrue-prisen for sitt lobbyarbeid for å fremstille selskapets genmodifiserte RoundupReady-planter som en løsning på klimakrisen. RoundupReady-soya dyrkes allerede som biodrivstoff, og Monsanto ønsker at disse genmodifiserte organismene skal bli del av den grønne utviklingsmekanismen, CDM, altså det kvotesystemet som Jens Stoltenberg var en av foregangsmennene for. Anvendelsen av RoundupReady-planter vil dermed få et ytterligere konkurransefortrinn fordi de da vil kvalifisere til CO2-kreditter.
«Spredningen av soya-monokulturer i Latin-Amerika har derimot ført til økt avskogning, folkeforflytninger og massiv bruk av sprøytemidler», påpeker juryen i sin prisbegrunnelse.

RoundupReady-soyaen er utviklet for å kunne tåle store doser av Monsantos plantegift Roundup, slik at det skal bli mulig å sprøyte enda større doser med gift ut over jordene uten at avlingen blir drept av giften. Roundup er derimot skadelig for dyr og mennesker. Giften kan blant annet føre til genetiske skader. Nora Benachour og Gilles-Eric Séralini fra Universitetet i Caen publiserte i 2008 en undersøkelse som viste at Roundup fører til fosterskader hos mennesker sjøl ved ganske lave konsentrasjoner.

Glyphosate, som er hovedingrediensen i Roundup, er klassifisert av EU som «farlig for miljøet» og «giftig for organismer i vann». I januar 2007 ble Monsanto dømt for falsk markedsføring, siden selskapet hadde påstått at Roundup er ufarlig. Salget av Roundup står for 10 prosent av Monsantos fortjeneste.

Det norske oljefondet har investert 2,8 milliarder kroner i Monsanto, og på tross av påtrykk fra miljøbevegelsen ville ikke daværende finansminister Kristin Halvorsen trekke ut investeringen, siden selskapet hadde redusert bruken av barnearbeid. Selskapets rolle som miljøversting sa hun ikke noe om.

Dette var i 2008. I 2010 har indiske forskere påvist at halvparten av Monsantos frøarbeidere var barn under 14 år.

Norge blir rikt blant annet på barneslaveri i India, genmanipulerte planter og massiv forgiftning. Det er så rødgrønt som det kan bli.

Les mer i Sammenbruddet.

Dette innlegget ble publisert i Økonomi, Miljø og merket med , , , , , , , , , . Bokmerk permalenken.

9 svar til Einstein og biene

  1. Henrik Persson sier:

    Hej Pål,
    tack för ett bra föredrag igår här i Stockholm. Vi har som sagt en studiecirkel på cirka 15 personer igång här kring din bok i samarbete med Folket i Bild/Kulturfront-Stockholm. Jag sänder dig här lite sammanfattning av diskussionerna vi hade på första mötet. Har du möjlighet att kommentera är det givetvis bra.
    /Hälsningar,
    Henrik

    Lite sammanfattat från cirkelmöte 1:
    På detta inledande möte diskuterade vi hur krisen ser ut i olika avseenden. Här några nedtecknade meningar, som självklart inte återger allt eller exakt vad som sades:
    – En ohämmad jakt på jordens naturresurser fortsätter, trots att växthuseffekten är igång. Arktis isar smälter till exempel. Men istället för att försöka lösa det problemet koncentrerar sig stater och bolag på att så snabbt som möjligt börja utvinna de naturtillgångar som nu blir lättillgängligare där. Även Kina slår i resurs- och miljötaket.

    – «Land-grabbing» pågår också i stor skala i till exempel Afrika. Ursprungsbefolkningar skuffas undan, och stora markområden säljs till utländska företag av regeringar som den i Etiopien till exempel. Olika former av snabbt vinstgivande grödor odlas, för snabb förtjänst.

    – Problemet finns även här på nära håll: samerna i Sverige och på Nordkalotten trängs undan till förmån för gruvdrift. Vid militärövningarna som nu sker i samarbete med Nato påverkas också samiska områden, renskötseln där med mera.

    – Många inlägg handlade om att krisen inte bara är ekonomisk utan även politisk. Det verkade finnas en samstämmighet om att demokratin är hotad på olika sätt; via kapitalets hårdnande grepp och samtidigt försvagade arbetarrörelser och fackföreningar. Till mer öppna hot som Sverigedemokraterna och Jobbik-partiet i Ungern. Vissa religiösa uttryck kan också vara uttryck för krisen. Det finns ökande tendenser till fascism bland grupper i USA, en del kristna fundamentaliströrelser uppges ju också verkligen odla idéer om en «slutstrid».

    – Flera deltagare påpekade att Pål Steigan tar upp ganska lite om upprustningarna och fler och större krig som en möjlighet, även om frågan berörs i boken. Ett nytt 1914, alltså att vi så småningom möjligen står inför ett nytt världskrig, uteslöts inte av cirkeldeltagarna. En militär inringning verkar pågå av Kina. Samtidigt är kapitalet mer sammanflätat, till exempel USA:s och Kinas ekonomi.

    – Miljörörelsens frågor tas över av kapitalet. Samtidigt konstaterades att det finns olika motrörelser, som Occupy, även om vi inte hann diskutera dem särskilt mycket. Det finns en sekterism inom vänstern som försvagar. Många ungdomar ser inget framtidshopp. Historieundervisningen i skolorna är dålig, superindividualismen frodas i uppfostran.

    – Dessutom finns hela länder som till exempel Venezuela, Brasilien och Kuba som inte flyter med i den rådande internationella uppbackningen av USA. Det kunde till exempel konstateras på världsmiljökonferensen i Köpenhamn. Och detta även om det finns olika inslag som kan kritiseras i dessa länder; Brasilien har till exempel antagit nya lagar som möjliggör fortsatt skövling av Amazonas.

    – Nya krig kan leda till mer omfattande kollapser. Flera ansåg att ett större sammanbrott av det internationella USA-imperiet kan komma vartefter. Det sågs i första omgången som troligare att detta sker än att själva USA som stat upplöses. Eller får vi ett nytt kallt krig med USA på ena sidan och Ryssland/Kina på den andra?

    Frågan är: går vi mot en unipolär, bipolär eller multipolär värld?
    /Henrik

    Videotips, länktips, boktips:

    Film om Hans Roslings värld:

    Vandana Shiva:
    http://www.bbc.ca/strombo/world/vandana-shiva-full-extended-interview.html#.T1skgJzq3Ok.facebook

    Voltairenet:
    http://www.voltairenet.org/en
    Pål Steigans hemsida:

    https://psteigan.wordpress.com/2012/03/21/nowruz-mobarak-nei-til-krig-mot-iran/
    https://psteigan.wordpress.com/2012/03/06/og-hvem-ga-mandatet-til-a-sende-norge-i-krig/
    Johan Ehrenberg:

    Ekonomihandboken (om bankerna).

    David Ingvar:

    Hjärnkoll på maten.

  2. olav liseter sier:

    dette var et tema som gir en litt urven magefølelese hos meg. de økonomiske og mer samfunnsmessige problemene i verden gir ikke like store konsekvenser på lengre sikt. men å forstyrre den økologiske balansen er ikke bare bare. ting skjer stortsett over tid. dessuten vet vi ikke eksakt hvordan det vil slå ut over andre arter, da mange av dem lever i symbiose med hverandre.
    stykket du skrev om roundup tente interessen min veldig. da jeg er heltid bonde. glyfosat blir blandt flere i våre kretser (og av meg fram til nå ) sett på som et ganske uskyldig stoff.
    vi bruker stoffet til å brakklegge enga før pløying, dette gir lavere dieselforbruk, og gir bedre resultat av pløyinga.
    uansett om hvor farlig dette stoffet er, vil jeg uansett mene at monsanto er et selskap som gjør mange betenkligheter. blandtannet patentbeskyttelse av planter som tåler middelene dems. dette er strengt tatt patent på liv!

  3. olav liseter sier:

    brasil prøver å kjøre sak mot monsantos gmo regime er det å lese i bondebladet. spennende å se om de vinner. http://www.bondebladet.no/mat-og-marked/2012/05/15/krever-milliarder-fra-monsanto.aspx

  4. Tilbaketråkk: De ti mest leste gjennom ett år | Sammenbrudd eller Kommunisme 5.0

  5. Tilbaketråkk: En impotent miljøbevegelse, en paralysert venstreside og de virkelige krisene | Sammenbrudd eller Kommunisme 5.0

  6. olabog sier:

    Veldig bra at du lenker til tidligere artikler når det passer.
    Som denne i dag i en kommentar til en av Dagsavisens
    nye meninger:

  7. Tilbaketråkk: Fra DNA til DNB – Kjærstad har rett, Roy Jacobsen tar feil | Sammenbrudd eller Kommunisme 5.0

  8. Tilbaketråkk: K-ordet i kapitalismens tid | Steigan blogger

Legg igjen en kommentar

Fyll inn i feltene under, eller klikk på et ikon for å logge inn:

WordPress.com-logo

Du kommenterer med bruk av din WordPress.com konto. Logg ut / Endre )

Twitter picture

Du kommenterer med bruk av din Twitter konto. Logg ut / Endre )

Facebookbilde

Du kommenterer med bruk av din Facebook konto. Logg ut / Endre )

Google+ photo

Du kommenterer med bruk av din Google+ konto. Logg ut / Endre )

Kobler til %s