Om meg

Jeg er Pål Steigan, skribent, kulturarbeider, kommunist, kokk og amatørfotograf – jack of all trades, master of none. (Noen av bildene mine finner du her.)

Denne bloggen er opprettet for å gi tilleggsmateriale til boka «Sammenbruddet», utgitt på Spartacus forlag, august 2011. Bildet på toppen av bloggen er tatt fra balkongen vår en tidlig morgen før soloppgang. Det er den tida da jeg jobber aller best.

Foto: Ingrid Styrkestad, Klassekampen

Oppfordring til interesserte lesere:

Jeg bruker FB og bloggen min til å spre politiske analyser og dokumentasjon. Hvis jeg får 50 av mine venner til å lese dette, er det bra. Men hvis disse 50 får 10 av sine venner til å lese artiklene og disse 10 igjen får 10 av sine venner til å lese dem, så vil de nå ut til over 5000 i stedet for 50. Det er dette som er styrken til de sosiale mediene. Jeg ber de av mine venner som liker det jeg skriver om å være med på en sånn dugnad.

Foredrag på Socialistiskt Forum i Stockholm:

På talerstolen i Stockholm

54 svar til Om meg

  1. Randi Hobol sier:

    Gratulerer med blogg, Pål. Godt lesestoff.🙂 Randi

    • psteigan sier:

      Takk Randi
      Jeg brenner for disse sakene, vet du, og vil gjerne dele kunnskaper og oppdagelser med andre.
      🙂
      Pål

  2. Morten Conradi sier:

    Bra møte i kveld, Pål. Litt vanskelig å ta stilling til innvendingene når en ikke har lest boka, men det jeg hørte ga mersmak. Lykke til med salget!
    Morten C

    • psteigan sier:

      Takk Morten
      Det er vanskelig å belyse så omfattende emner i løpet av et par timer en kveld. Hvis møtet ga mersmak, er jeg fornøyd. Jeg tror ikke at jeg sitter med svar på alle spørsmål, men jeg sitter med en ubehagelig bunke ubehagelige fakta, som jeg simpelthen måtte bringe ut til offentligheten. Det jeg håper på er å få en god diskusjon om dette. Jeg fortsetter å legge ut utfyllende stoff her på bloggen.

      Pål

  3. Birgitta Persson sier:

    Hej Pål! Vilken bra blogg. Önskar dig verkligen lycka till med boken och att den får stor spridning. Delar dina funderingar om vilken värld vi lämnar efter oss till våra barn och barnbarn.

    Kram Birgitta

  4. psteigan sier:

    Takk Birgitta!
    Det kommer mer på denne bloggen i samme stil. Og boka har fått en bra start her i Norge. Den er jo nå også kommet på svensk på Leopard, så vi får håpe at den blir lest i Sverige også.

    Kram Pål

  5. FredrikG sier:

    Läser din bok som på svenska har titeln En gång ska jorden bliva vår. Följer med stort intresse ditt resonemang om tre kriser och tar mig med ängslighet (iof inga nyheter men ändå) igenom kapitlet om miljökriserna som radar upp sig i allt högre takt. Du tar läsaren över i ett kapitel om kapitalismens förutsättningar under 2000-talet och helt plötsligt upplever jag att språket ändras, blir slagordsmässigt och svårare att ta till sig. Även om jag håller med dig i princip går det som vanligt lätt att avfärda systemkritiken när den färgas med begrepp som «löne- och konsumtionsslaveri». Varför denna skarpa vändning från rationellt resonerande till konspirationspumpande aggitation? Även om jag sympatiserar med Marx idégods så har jag svårt att ta till mig resonemang som färgas så av aggressiva, bittra, svepande och rätt slafsiga beskrivningar av människors livstillvaro. Här har vi dilemmat tror jag – det är svårt att vinna över sympatisörer en masse (vilket ju behövs) när deras självbild som reflekterande och rationella varelser ifågasätts med stoppsmällar som dessa. Om socialdemokratin följer med den kapitalistiska tillväxtideologin in i framtiden och miljörörelsen dras mot snobbig elitism så tycks kommunismen alltid handla om våldsam motreaktion. För mig som betraktar mig själv som en i mängden, varken god eller ond, rättfärdig eller absolut slav under imperalistisk kapitalism, blir ändå budskapen i det konsumtionsdrivna mediesamhället i långa loppet vinnare om kritiken och alternativen kläs i banderolls- och plakatmässiga resonemang – dessvärre…
    All välmening / FredrikG

  6. psteigan sier:

    Hei Fredrik
    Takk for innlegg. Jeg setter stor pris på at du har tatt deg tid til å reflektere over boka mi og til å skrive dette innlegget. I dokumentasjonsdelen har jeg lagt veldig stor vekt på å være konkret og så jordnær som mulig. Det er mulig du har rett i at språket mitt blir annerledes i diskusjonen om kapitalismens muligheter i vårt århundre. Det er nok det minst originale kapittelet. Der jeg synes at jeg har noe nytt å bidra med er der jeg lanserer kommunisme 5.0, altså der jeg prøver å forene innsiktene til Marx om kapitalismens vesen med det vi i dag vet om økologi og samvirke mellom natur og menneske (som del av naturen). Jeg tar kritikken din alvorlig og vil tenke over den i mitt videre arbeid.
    Vennlig hilsen
    Pål

  7. Lars Verket sier:

    Veldig fint at du har opprettet en blogg for at boka skal leve sammen med leserne Pål. Håper boka når ut til et bredt publikum!

  8. Tilbaketråkk: EKOSOCIALISM 1.0 « PEPPRAT RÖDGRÖNT

  9. Audun N sier:

    Hei, jeg leste boken din med stor interesse. Svært fascinerende lesestoff. Jeg ser at du innimellom har bibelske referanser. Tenkte jeg skulle gi deg en til. Etter å ha lest boken din leste jeg følgende i Bibelen – Jesaja 24, 1-8. Det var som å lese boken din om igjen i kort versjon !!! Ha en fin dag

    Se, Herren herjer jorden
    og legger den øde,
    fordreier ansiktet på den
    og sprer dem som bor der.

    2 Da går det folk som prest,
    slave som herre,
    slavekvinne som husfrue,
    kjøper som selger,
    långiver som låntaker,
    innkrever som skyldner.

    3 Herjes, herjes skal jorden
    og plyndres, plyndres,
    for dette ordet har Herren talt.

    4 Jorden sørger og visner,
    verden tørker bort og visner,
    både jorden og det høye tørker bort.

    5 Jorden er vanhelliget
    av dem som bor der.
    For de har overtrådt lover,
    forandret forskrifter,
    brutt den evige pakt.

    6 Derfor blir jorden
    fortært av forbannelse.
    De som bor der,
    må bøte for sin skyld.
    Derfor brenner de som bor på jorden,
    bare en liten rest blir tilbake.

    7 Den nye vinen sørger,
    vinstokken tørker bort,
    alle som var glade i hjertet, må sukke.

    8 Trommenes glede tar slutt,
    lyden av jubel stilner,
    lyrens glede tar slutt.

  10. levvy sier:

    Ser med STOR interesse at denne bloggen blir lest nøye heretter. Vi trenger personer som deg!!!

  11. Sebastian sier:

    Hej och tack för en intressant och tankeväckande bok, såg dig även i Stockholm nyligen. Men jag har en fråga rörande imperialismen och den moderna kolonialismen som ger mig huvudbry. Jag tänker på frågan om BRIC länderna. Ett imperialistiskt land, såsom i detta fall Förenta Staterna har ekonomisk dominans över ett större antal länder i tredje världen än Kina, och mig veterligen inkluderas här Indien. Betyder inte det att Indiens tillväxt i mångt och mycket hamnar i klorna på utsugaren, i klorna på Yankee imperialismen? Blir det då inte fel att då man räknar Förenta staternas styrka inte inkludera resultatet av detta, av kapitalexporten?

    Tycker du att man borde benämna den kinesiska impierialismen såsom man tidigare benämde USSR, en socialimperialistisk stat?

    Sebastian

    • psteigan sier:

      Hei Sebastian.
      Takk for hyggelig kommentar. Det var et fint møte i Stockholm. Mange gode innspill og spørsmål.
      Når det gjelder hvordan vi skal betegne ulike land, så er det mulig at vi ikke har gode nok begreper. Kina har vært inne i en kapitalistisk utvikling siden 1980, og jeg hadde muligheten til å følge de aller første skrittene på denne veien. Men fortsatt er det sektorer i økonomien som ikke er gjennomsyret av kapitalisme. Lenin lånte jo begrepet imperialisme av Hobson og ga det et mer omfattende innhold. Etter avkoloniseringa måtte vi se på begrepene på nytt fordi USA ikke hadde kolonier på samme måte som England og Frankrike hadde hatt. Vi begynte å snakke om ny-kolonialisme. Kina driver i dag virksomhet som har kjennetegnet imperialismen i hundre år, slik som kapitaleksport og erobring av land (landgrabbing), ressurser og markeder. Men Kina driver ikke militær ekspansjonisme. Kinas imperialisme er mye mindre omfattende enn USAs og arter seg også annerledes. Men de grunnleggende lovmessighetene ser ut til å være ganske like. Under Bresjnev drev Sovjetunionen en imperialisme under sosialistiske paroler. Det var snakk om «proletarisk internasjonalisme», «forsvar for sosialismen» osv. Derfor kunne man snakke om sosialimperialisme. Kina gidder ikke en gang å kamuflere imperialismen sin under slike paroler. Jeg har ikke noe godt nytt navn på det Kina holder på med.
      Og det er riktig som du sier at en del av profitten i India (og Kina) havner i amerikanske selskaper. Men jeg ville ikke si at dette gjør Kina og India til halvkolonier. I arbeidet med boka og med bloggen har jeg forsøkt å ikke la begrepene styre meg, men å se på fakta, og se hva jeg kan få ut av det. Det har gitt meg en del aha-opplevelser som jeg har forsøkt å dele med leserne. I store trekk har jeg sett på de samme viktige delene av økonomien som Lenin gjorde i Imperialismen, men oppdatert til vår tids teknologi m.m. Men disse sakene er ikke ferdiganalysert. Vi får fortsette å jobbe.

      Pål

  12. Läser just nu En gång ska jorden bliva vår. Stort tack för en förbaskat bra bok! Jag är så glad över att hitta någon som tar upp kapitalismens problem och vårt ekologiska dilemma så tätt sammanknutet. Din bok borde bli ämne för studiecirklar världen runt!

    • psteigan sier:

      Hei Anna!
      Takk for gode ord. Jeg har prøvd å sammenfatte den virkeligheten vi ser rundt oss og sette den inn i en marxistisk forståelse. Som jeg har sagt gang på gang: jeg er ingen ekspert, men jeg kan lese og jeg kan den lille gangetabellen. De offisielle prognosene, regnestykkene og analysene går ikke opp! Fakta er tilgjengelig for alle som ønsker. Men dessverre er det mange av dem som skjønner den økonomiske krisa som ikke tar inn over seg de økologiske krisene og omvendt. Det jeg har forsøkt er å binde disse perspektivene sammen, og som du ser får jeg der også god hjelp av gamle Marx.

      Vi lever i meget interessante tider. Mitt ønske er at vi blirr mange som kan bidra til videreutvikling av denne forståelsen. Vi jobber nå med en engelsk og en spansk oversettelse. Denne diskusjonen har ingen grenser.

      Det drives studiesirkeler på boka både i Sverige og Norge.

      vennlig hilsen
      Pål

      • Stort tack för dina kommentarer Pål! Ja en god vän till mig som drivit mycket folkrörelsearbete under åren har tänkt att använda din bok för en studiecirkel i Göteborg till hösten. Själv ska jag slå mig ner på Kanarieöarna i augusti, så en spansk översättning vore ju väldigt intressant! Jag måste få veta när den är klar. Det finns en vänsterrörelse därnere, inklusive kommunistiskt parti, som jag ska kontakta när jag kommer dit. Man måste ju göra något. Och som du säger, vi lever i meget interessante tider.

  13. psteigan sier:

    Jeg har en del kontakter i Sverige og kommer til å holde noen foredrag i høst, kanskje også i Göteborg. Med tanke på hva som skjer i Spania er Kanariøyene kanskje ikke så verst som utkikkspost. Sjøl drar jeg til skrivestua mi utenfor Roma i slutten av september. Men mail osv går jo bra.

    • Om du ska hålla föredrag i Göteborg, var snäll och kontakta min vän som ska hålla studiecirkel, jag vill inte lägga ut hans email på blog men om du mejlar mig på anna@sternfeldt.se så kan jag mejla hans adress. Han är mycket engagerad, och kan säkert vara till stor hjälp att ordna såväl lokal som besökare om du kommer till Gbg, han har varit drivande i Ordfront och ni har en gemensam vän i Henning osv… Jag är medveten om att Kanarieöarna är en liten avkrok🙂 men ett lokalt engagemang är meningsfullt var det än är, och det är vad jag kan bidra med. Och då att ha din bok på spanska skulle vara mycket givande. Det finns ju något som heter ringar på vattnet…

  14. getbye sier:

    Hei Pål Steigan! Boken din har blitt introdusert til min nærmeste sirkel. Jeg bruker innholdet i den, samt bloggen din som mine punchlines for å vekke oppsikt rundt tilstanden i verden i dag. Dette er en kamp, og vi må alle engasjere oss. Da må vi begynne med våre nærmeste.

    Jeg har lyst å få igang en debatt rundt aviser som Klassekampen, samt andre såkalt venstresidemedia, og hvordan de i stor grad har beveget seg bort fra å være revolusjonære, til å bli noe vi kan kalle pseudo-revolusjonært og ikke særlig gunstig for endringsarbeid. Kunne du skrevet noen ord om dette senere?

    Mvh
    Remi

    • psteigan sier:

      Hei Remi
      Jeg er enig med deg. Når Klassekampen skal skrive om krisa gir de stor plass til ytre-høyre-folk som Jon Hustad og Asle Toje. Og stort sett legger avisa seg på ei sosialdemokratisk linje. De økologiske krisene blir knapt forstått. Dette er trist, for aldri har navnet på avisa vært mer aktuelt enn nå, aldri har avisas formålsparagraf vært viktigere.

  15. Hei Pål! Jeg forundret meg over to helsider i Dag og Tid forleden, over at de kunne skrive om nye funn på sokkelen og stor stas og halloi og don’t worry – be happy UTEN å touche innom debatten om Oljetoppen i det hele tatt. Da blir jeg skeptisk, vøtt. Da lurer jeg. Da tenker jeg det stikker noe under.

    Har du noen kommentarer til den artikkelen? Den sto på trykk 31. august 2012 og er skrevet av (Dag og Tid-nettstedet suger kraftig og kan ikke hoste opp denne informasjonen, men du finner oppslaget om du tar en tur på Deichman.)

    Får vel legge til at jeg fra gammelt av stiller strengere krav til ukeaviser generelt og til Dag og Tid spesielt, nettopp fordi de har en hel uke på å drøvtygge stoff som helst bør tåle granskning i minst en uke, siden det ikke kan trykkes korrigeringer i dagene etter. Da bør de også få med seg tiårets – hvis ikke millenniets – hoveddebatt knyttet til oljeutvinning, i en tosidersartikkel! Hvis ikke er det produktplassering, redaksjonell reklame og PR for oljeselskapet.

    • psteigan sier:

      Norsk presse legger seg på rygg når Statoil knipser i fingrene. Det finnes praktisk talt ikke kritiske røster til den vanvittige rovdriften som drives der ute. Staten subsidierer leiteboring med flere milliarder enn jordbruksstøtten, og ingen stiller et spørsmål. Aksjekursene pumpes kunstig til himmels. Sokkelen trekker til seg nesten all ledig investeringskapital og sjøl kjempefunnene tilsvarer ikke mer enn 2-3 måneder med dagens produksjon. Norsk oljealder er definitivt på vei inn i solnedgangen, regjeringa slipper unna med tullprat om «100 år til».

  16. Erling Olsen sier:

    Du og noen få til er grunnen til at jeg siden tidlig 70-tallet har forraktet dere marxist/leninster så inni ryggmargen mye!

  17. Arne sier:

    Hei .Takk for bok, foredrag og programmer som du har initiert frem til dags dato.Du og Bongard har sannsynligvis størst gjennomslagskraft sammen, når evolusjonære/generiske forklaringsmodeller blir integrert i ditt politiske univers.Det gir en solid forståelse som bør kunne «omvende» flere i befolkningen til aktiv bevisstgjøring og deltagelse i debatten om i hvilken retning vi bør bevege oss og hvordan vårt nåværende system er ødeleggende for oss alle.Dersom ingen nåværende politiske partier kjøper modellen deres med «inngruppe demokrati «(eller kommunisme 5.0….kanskje noe mer belastet uttrykk?) , bør man kanskje vurdere å starte et eget parti ?Inngruppepartiet?
    Er MDG et parti som kan integrere deres to forklaringsmodellene i sitt konsept?

    • psteigan sier:

      Takk for hyggelig tilbakemelding, Arne.
      Bare for å nevne ei sak: Jeg tror ikke noe parti aleine kan ta helheten i dette. Det trengs en form for folkefront av ulike krefter som jobber sammen. Dette er ikke en valgkamp, men starten på en totalrevidering av samfunnet. Jeg håper Rødt er med, og MDG og viktige deler av fagbevegelsen og andre folkelige beveglser, men også folk innafor de etablerte partiene.

  18. Hanne Solheim sier:

    Hei – og tusen takk for et etterlengtet perspektiv på den økonomiske utviklingen som dessverre styres av folk som ikke er folkevalgte. Det er på høy tid at noen fra venstresiden nettopp kommenterer denne utviklingen. Meget velformulert innlegg i Daganytt 18 i dag! Takker og bukker!

    Hilsen Hanne

  19. Roald Aune sier:

    Likte artikkelen din om muslim-høyre godt, sjøl om det ikke var så mye nytt. Hyggelig at du er blitt kommunist på dine gamle dager, velkommen etter.
    Vennlig hilsen
    Roald Aune

    • psteigan sier:

      Vel, noen har jo litt treigt for det.😉

      • Roald Aune sier:

        Jeg har nå lest de fleste av dine artikler som du har her og jeg er ikke bare enig, men ganske så imponert over den innsikt du viser. Forstemmende å vite hvilke artikler Klassekampen refuserer, men stå på Pål. For tia er jeg sjøl mest opptatt av borgerkrigen i Syria naturlig nok, og forventer at du kommer med noe vettugt der også. Men framfor alt er ditt engasjement når det gjelder Norges krig i Libya beundringsverdig. Fantastisk bra jobbet.

    • psteigan sier:

      Takk for oppmuntrende kommentarer, Roald. Når jeg til de grader boikottes av Klassekampen og annen norsk presse, betyr slike kommentarer veldig mye for meg. Jeg tar dem som en bekreftelse på at det er noen vits i det jeg holder på med og omdanner dem til energi for videre arbeid. Det kommer stoff om Syria også. Akkurat nå ser jeg på ungdomsarbeidsløsheten i Europa og vurderer om jeg skal blogge om den. Sverige har en ungdomsledighet på ca 25% eller omtrent på linje med Italia. Enkelte kommuner har opp mot 34%.

  20. Hans Henrik Petersen sier:

    Pål! Du holder deg evig ung – samme meninger og forståelse (?) som i gamledager på Teisen.
    Velvillig hilsen
    Hans Henrik Petersen

    • psteigan sier:

      🙂 Sjølbiografien min kommer på Aschehoug til høsten. Der skriver jeg naturligvis også en del om tida på Teisen. Så kan du jo vurdere hvor ungdommelig jeg er.

      vennlig hilsen
      Pål

  21. Trond sier:

    Du overrasker meg positivt, Steigan.
    -kanskje det er meg som modnes, for jeg avskydde deg og dine medløpere politiske agaenda på 70 tallet.

    Stå på!

    ps. jeg viste ikke at du var boikottet av Klassekampen ds.

    • psteigan sier:

      Jeg slipper aldri til i Kommentar-spalta i Klassekampen. Enda jeg har skrevet bok om den økologiske og økonomiske krisa, slipper jeg aldri til med større innlegg om dette. Jeg slipper aldri til med en større kommentar om noe som helst. Og jeg refuseres ofte.
      Klassekampen har vel sine grunner, men det er ikke noen grunn til å anta at det er fordi jeg skriver dårlig.

      • brit lien sier:

        to hele sider i dag må vel være å slippe til?
        Har forresten bursdag i morgen.

      • psteigan sier:

        Gratulerer med morgendagen!
        Ja, siden dette ble skrevet har KK endret holdning til meg. Denne tosideren ble jeg faktisk oppfordret til å skrive. Jeg er ikke langsint, så dette tar jeg til meg.

  22. brit lien sier:

    det ser ut til at det er viktigere for KK å ha et vidt spekter av leserinnlegg. Kanskje for å forebygge å bli rammet av fjerningen av pressestøtte?
    Men Aftenposten er det umulig å kommentere i hvis du ikke er millionær/milliardær.

    • psteigan sier:

      KK får en utfordring nå som det rødgrønne prosjektet er dødt. Den eneste farbare veien er å legge seg til venstre. Høyre og FRP kommer ikke til å vise nåde uansett.

  23. Erik P sier:

    I Klassekampens formålsparagraf står det: «Avisa Klassekampen skal drive en seriøs, kritisk journalistikk, med allsidige politiske og økonomiske avsløringer av utbytting, undertrykking og miljøødeleggelser – samt inspirere og bidra til ideologisk kritikk, organisering og politisk kamp mot slike forhold, ut ifra et revolusjonært, sosialistisk grunnsyn.» (min kursivering) Det jeg har kursivert her, ser vi ikke mye til i Klassekampen, for å si det mildt. I det store og hele er avisa nå venstre-sosialdemokratisk.

    Det er kanskje nødvendig for å kunne overleve økonomisk, eller kanskje en følge av at avisa ville støtte det rød-grønne prosjektet. Det som undrer meg, er at det ikke ser ut til å foregå noen diskusjon om avisas daglige profil og linje. For eksempel ikke på Facebooksida «Vi som bryr oss om Klassekampen». Jeg har iallfall ikke klart å finne ut hvor en slik diskusjon i tilfelle foregår.

    Situasjonen i Norge (og i Europa, og i verden) er nå slik at vi står overfor enorme trusler og farer (se «Sammenbruddet») som det ikke fins noe svar på innenfor ramma av en monopolkapitalistisk økonomi, samtidig som kapitalkreftene i Europa, støtta av EU, bruker den økonomiske krisa til et frontalangrep på de sosiale og økonomiske godene folk har opparbeida seg siden den andre verdenskrigen.

    Stilt overfor disse angrepene mangler arbeiderklassen og venstresida masseorganisasjoner som kan slå tilbake angrepene, og dessuten peke på en vei ut av uføret (= kapitalismen). Det mangler en helhetlig ideologi for en slik massebevegelse. Det holder ikke lenger med utdaterte fraser om revolusjon og sosialisme. Uten en slik ideologi som kan peke mot et annet samfunn, kan kampen aldri bli annet enn en forsvarskamp. Og den dagen det store sammenbruddet kommer og statsmakta helt eller delvis bryter sammen, kan alternativet bli barbari, slik vi ser det i mange ikke-fungerende stater.

    Det er her Klassekampen virkelig forsømmer seg. Det er ikke mange presseorganer i Europa der en slik ideologi kan bli diskutert og utvikle seg. For alt jeg veit er Klassekampen kanskje det eneste. Hva tenker du om dette, Pål?

    • psteigan sier:

      1. Klassekampen er venstresosialdemokratisk og drev til dels valgkamp for Ap. Avisa hevder at Ap hører til «venstresida» og driver ingen reell kritikk av sosialdemokratiet. Avisa var vel det mest lojale organet de rødgrønne hadde. Men avisa har også fremmet posisjonene til folk som Jon Hustad og Asle Toje, antakelig i et misfortsått forsøk på å gjøre fronten rundt avisa breiere.

      2. Redaksjonen ønsker ikke noen diskusjon om avisas rolle og framtid, og det gjør heller ikke avisas største eiere, inklusive Rødt.

      3. Sulten og slaveriet er tilbake i Europa. Mafiaen overtar stadig større deler av byggeindustrien og andre næringer. Velferdsstaten slås sønder og sammen. Folk i Norge, inklusive den angivelige venstresida, skjønner ikke alvoret, og i hvert fall ikke at det handler om dem.

      Stilt overfor disse angrepene mangler arbeiderklassen og venstresida masseorganisasjoner som kan slå tilbake angrepene, og dessuten peke på en vei ut av uføret (= kapitalismen). Det mangler en helhetlig ideologi for en slik massebevegelse. Det holder ikke lenger med utdaterte fraser om revolusjon og sosialisme. Uten en slik ideologi som kan peke mot et annet samfunn, kan kampen aldri bli annet enn en forsvarskamp. Og den dagen det store sammenbruddet kommer og statsmakta helt eller delvis bryter sammen, kan alternativet bli barbari, slik vi ser det i mange ikke-fungerende stater.

      4. Arbeiderklassen var sterkere og bedre organisert på trettitallet enn i dag.

      5. Det må til en total fornyelse av analyse, ideologi, metoder og organisering. Marxismen er gyldig, men den må forenes med kunnskap om økologi og samfunn av i dag. Leninismen er ikke gyldig i samme grad. Dens metafor var maskinen. Den mest gyldige metaforen i dag er den levende organismen, eller hjernen altså biologisk.

      6. Jeg ønsker å skape et nettmagasin som kan drive videre de analysene jeg jobber med og som også kan drøfte de problemene du nevner. Jeg søker samarbeidspartnere som er like ambisiøse som jeg er, som kan bidra med kunnskaper, innsikt og analyse. Vi må være minst et tjuetall folk. Og vi må ha høye mål.

      Jeg leiter fortsatt.

      • Erik P sier:

        Ang. pkt 6. Jeg veit ikke hva jeg kan bidra med, men ambisjonene er der. Om du vil, kan du regne med meg.

  24. tm sier:

    All empiri viser at kommunismen er død. Trodde ikke at det fantes oppegående mennesker med tro på den ideen fortsatt.

    Man må nok innse at Aftenposten, Klassekampen etc. ikke har som formål å fortelle det norske folk, den ofte politisk ukorrekte, sannheten. Det er problematisk når pressen, kunsten og halve befolkningen er avhengig av en «generøs» stat. Hvem skal kritisere politikerne? Hva skjer når oljen tar slutt? Hvem skal holde liv i alle disse menneskene som spiser fra statens hånd? I følge rights.no har den årlige kostnaden for innvandring økt til det dobbelte de siste fem år. Hvor er bærekraften og hvorfor slås ikke disse tallene opp i de store avisene og debatteres i NRK? Tilstanden i Norsk presse er intet mindre enn sørgelig, selvom det finnes noen hederlige unntak bla. rights.no.

    Krybben kommer til å bli, om ikke tom, så mye mindre. Dette har potensielt krutt i seg og vi kan fort se konflikter i Norge som går langs etniske og religiøse skillelinjer. Derfor må folket settes i stand til å forstå politikken og den konsekvenser for å kunne gjøre informerte valg.

    • Kommunismen är inte död. Jag delar ideologin med en hel del andra. Som exempel kan nämnas att jag just nu reser i Indonesien där man utfört ett folkmord för att «utrota» kommunismen, men man har inte lyckats. Jag har träffat flertalet överleverare från tiden 1965-66 som fortfarande bär ideologion i sina hjärtan. Jag har träffat unga «nya» kommunister som tålmodigt väntar på den tid då de de fritt kan träffas och diskutera sin politiska uppfattning. Det finns öar här och där, och broarna byggs.

      • tm sier:

        Det vil altid være noen som ikke evner å ta til seg empirien, eller ønsker å lære av sine egne og andres feil, slik er det naturligvis i en verden av 7 mrd mennesker.

    • psteigan sier:

      Kommer an på hva du mener med kommunismen. Jeg definerer den som en bevegelse for å avskaffe klassene og undertrykking av folk på grunn av eiendom og kapital. Den kommunismen har eksistert så lenge det har vært klasser, fra Apostlenes gjerninger til i dag. Men hvis man mener sovjekommunismen eller liknende, så er den død. Sovjet og Kina var ikke kommunistiske, men sosialistiske. Dette skriver jeg mye om i Sammenbruddet. Du burde lese den.
      Sammenbruddet er i gang. Og da er det fare for at folk kommer til å bli satt opp mot hverandre etter etniske, religiøse eller andre skillelinjer. Jeg ønsker et samlet folk mot herskerne, og jobber for dette.

      • tm sier:

        Det blir meningsløst å diskutere kommunisme eller empiri for den saks skyld hvis man finner på sin egen tolkning og ikke holder seg til den almenne forståelsen av emnet/ordet. Sovjet og Kina(ikke i dag) ble av de aller fleste definert som kommunistiske selvom man sikkert kan hevde at de ikke var det 100%. Slik jeg ser det bryter vesentlige punkter i kommunismen med menneskets natur og vil derfor ikke fungere i lengden. Dette har historien, eller empirien, vist ganske så ettertrykkelig.

        Jeg har prøvd å finne ut hva kommunisme 5.0 er, men finner lite om det på nettet. Kanskje du kan gi noen linker og ikke bare henvise til din egen bok? Dersom det er hold i K5.0 burde det være flusst med stoff om dette på nettet…

  25. Jag är empirin, de människor jag träffat är empirin. Och vadå lära sig av andras misstag? Jag har aldrig sett en kommunistisk demokratisk modell bli praktiserad någonstans, så vilka dessa andra är förstår jag inte..

  26. tm sier:

    Wikipedia: «Empiri bygger på vitenskapelige undersøkelser av virkeligheten, iakttakelser og eksperiment og derav de erfaringer som er gjort, framfor på i forvegen oppstilte teorier eller filosofiske resonnement.»

    Vennligst utdyp hvordan DU en del av empirien når det gjelder kommunisme i praksis?

    • Ledsen om jag inte följde den allmänna definitionen, borde kanske ha kollat upp det lite bättre. Nu är det ju så att det är förbjudet i Indonesien att öppet praktisera kommunistiska idéer, och därmed kan det vara svårt att bevisa «empiriskt» att kommunismen lever, men även om man inte platsar in i maktens definition så innebär det inte att kommunismen är död som du säger. De här människorna håller ideologin levande, de diskuterar och sätter upp olika lokala projekt i en kommunisktisk anda. Själv har jag deltagit i bland annat en studiecirkel kring Steigens bok ihop med andra människor som tror på en kommunistisk idé. Att det inte finns «kommunistiska samhällen» uppbyggda i praktiken innebär inte att ideologin inte lever. Jag kan inte dela din uppfattning om att kommunismen är död.

      • psteigan sier:

        Enig med deg, Anna. Den kommunistiske tanken lever rundt omkring over hele verden. Vi snakker nå om dette jeg kaller Kommunisme 5.0, altså bevegelsen for at produsentene skal ta kontrollen over produksjonen og styre den kollektivt. Dette er menneskehetens eneste virkelige håp i dag.

      • tm sier:

        Vel, hvis forkjemperne for kommunismen må «kolla upp» ordet empiri ville jeg vært svært bekymret for «bevegelsens» fremtid…

        Når det gjelder Indonesia-argumentet har jeg problemer med logikken. Totalitære ideologier, slik som islamisme og kommunisme er, gir dessverre slike utslag.

        Men som jeg sier; man vil finne mennesker som brenner for det meste her i verden, også kommunismen. Det betyr likevel ikke at kommunismen lever som et reelt alternativ i dag. Se forøvrig mitt svar til Steigan over.

  27. Jag skulle nog ha lagt till en liten sol efter min kommentar, och knutit ihop den med meningen om Indonesien. Vad jag menar är att verkligheten finns där utan att det finns ”empiriska” bevis, argument och resultat. Och du har all rätt att vara bekymrad för ”bevegelsens” fremtid om du önskar att den ska vara ”empiriskt” underbyggd. Människor jobbar på gräsrotsnivå med kommunistiska projekt utan att det dokumenteras, människor som inte är skolade, som inte kan några akademiska termer, men som ändå tror på en rättvis värld där ett kollektivt ägande av produktionsmedlen är avgörande, och en utjämning av klassamhället.
    Vad är det du inte förstår angående Indonesien?

    Jag förstår inte vad du menar med att kommunismen är totalitär? Det finns inget totalitärt i att äga gemensamt och att upplösa klasser och förtryck.

    Javisst finns det människor som brinner för många olika saker här i världen, där är jag enig med dig🙂 Men däremot tror jag i motsats till dig på att kommunismen är ett reellt alternativ.

Legg igjen en kommentar

Fyll inn i feltene under, eller klikk på et ikon for å logge inn:

WordPress.com-logo

Du kommenterer med bruk av din WordPress.com konto. Logg ut / Endre )

Twitter picture

Du kommenterer med bruk av din Twitter konto. Logg ut / Endre )

Facebookbilde

Du kommenterer med bruk av din Facebook konto. Logg ut / Endre )

Google+ photo

Du kommenterer med bruk av din Google+ konto. Logg ut / Endre )

Kobler til %s